Vad fan hände? Vad händer nu?

torsdag 12 juli 2012

Lillsjön runt.


Jag har en daglig ”rullerutt” som för mig tre varv runt Lillsjön. Jag har blivit ett med dammens ekosystem och är hej och tjenis med änder och fän. Mitt öga spottar minsta ändring i faunan och tankar väcks kring den biologiska mångfaldens gåtor .....samt pingis, pop och öl. Häng med runt.

På rakan ut mot den första böjen hänger ett svårt andpar vid vassen. Alltid för sig själva, ståendes längs vägen vid sitt eget kärr, alltid glanande och kvackande längs grusvägen. De är tilltufsade. De kommenterar folks kläder, hänger aldrig med de andra änderna utan burrar skymning, röker vass och har sex med andra fåglar vid det västra inloppet. De går ofta sick-slack mellan träsken. Luriga men fria.

Inte långt därifrån bor en mycket prydlig Åda vilken har en osedvanlig pli på ungarna. Dunungarna simmar i Esther Williams formationer och sover i rad med näbben böjd i vinkel, dikt an och i raka led. Jag tror att dessa knattar växer upp till lagspelare. Inte som vissa andra änder.

Här går japanen med sin röda träningsoverall. Han går alltid samma håll varvid vi alltid möts. Han springer aldrig. Vi har efter ett par veckors passerande utbytt ett artigt men kort småleende. Jag bockade lite vilket var ganska fånigt när man tänker på det. Att han går samma runda varje dag torde ju tyda på att han är en man som räknar och planerar (hm). Vart skulle han gå ifall tyskarna en dag åkte dit och köpte Lillsjön. Vart skulle vanka då?

Samma håll går även en förunderligt småväxt thailändska. Stegen är raska och armföringen uppseendeväckande likt en tamburmajors. Hennes ögon är beslutsamma och allvarliga. Flängandet har ett syfte. Denna kvinna har ett mål. Hon siktar mot solen.

Vid odlingslotterna längs "avenyn" siktas ibland en kämpestuss vilken står likt ett päronformat granitstoder mitt i myllan. Kvinnan vilken gräva efter läckra primörer vill onekligen även ta med sig en jämn solbränna till middagsbordet. Bikinin är minimal och hon knixar sällan knä utan böjer sig raklång för att nå godsakerna. Plötsligt är den där, mitt i nyllet. Vare sig man är på humör eller inte. Hon är idag mycket brun.

Här är cykelmannen. Sitter på samma ställe och läser Metro. Han har en cykelväska bredvid sig och jag tror alltid på öl där. Han är lite för rödbrun för en fräsch solbränna. Häromdagen fick jag se inmundigandet. Han har ett vänt uttryck. Jag och T har undrat lite över mannen.

Här springer en supermodellkvinna som är en direkt korsning av Bo Derek och Darryl Hannah. Det blir nästan komiskt då hon småskrattar när hon slänger med hela håret. Från sida till sida. Som på film. Måste vara jobbigt att alltid ha en dold kamera i skann.

Här går de så kallade lattemorsorna/brommamammorna och balanserar tillvaron/mobiltelefonen, medhavd mugg och barnvagnen som vore det en mentholcigg på munstycke. Deras vagn är dyrare, deras blick möter aldrig min och de tjänar mer. Vi snackar multitasking, kvalitetsmedvetenhet och effektivitet. Den dagliga rutten trycks in mellan olika pass tror jag. Men det går över.

Till sist undrar jag vem det är som envisas med att böja/vandalisera bänkarna runtikring. Någon retar sig på bänkarna. Ger sig på bänkarna kvällstid. Tänker på bänkarna under dagen, blir arg, går tillbaka och böjer den stackars bänken. Komik på metaniv kallade lattemorsorna/ mer att bli så bra.net.ftslan.r dagen, blir arg, går tillbaka och böjer den stackars bänken. Tragikomik.å.

Sitter här och skriver. Det är lite tomt här. Jag väntar på känslan. Väntar på regnet och att få krama Erik. Jag burrar skymning och hoppas på goda saker. Att allt kommer att bli så bra.

m