Host Harkel Höst
Flunsor har kongress i min kropp. De är oense vem som ska lämna först. En asiatisk variant trädkramar luftrören. Jag kan inte hosta upp an. Han har broddar och är allmänt lurig. Ligger därvid på soffan och ser Hellner svepa förbi Legkov. Hellners benföring står i direkt motsatt till min. Tänker att jag, allmäntillståndet till trots, borde ta mig till ett närstående verk för att jobba undan. Men Luther får fingret även denna söndag.
Igår hade T meckat lammstek. Pellewin gästade. Han hade sett Teenage Fanclub på Medis. Jag visste inte ens att de hade spelat. Blir väl så. Det som genererade mest skratt under gårdagen var Ts beskrivningar av lekar från barndomen. En tid då leken inte organiserades av vuxna eller Wii. Resultaten blir därefter. Säreget. Prova inte dessa utan läkarens inrådan.
Katten och brevet
En person är katt. Den ligger under filtar och kuddar. De som inte är katt skriver ner önskningar om gåvor på en lapp vilka de flikar in under kuddarna och filtarna. Katten besvarar sedan dessa önskningar. De flesta önskningar får bifall. En uppskattad lek för de lite yngre.
Gammal Gammal Polis
En lek för två personer. Den ene deltagaren är gammal polis. Den andra är ung polis. Den gamle polisen börjar med att spela en gammal polis. Rolltolkningen är fri förutom att denne måste uttala "jag är en gammal gammal polis" och därefter även medelst fysisk gestaltning göra detta trovärdigt. Efter ett tag springer den unga polisen förbi och säger " men jag är en ung polis" och visar detta genom att till skillnad från den äldre polisen vara så vital och pigg som möjligt. Den här leken var stor ett tag.
Lilla My
En person är lilla My. De andra är åskådare/statister. Lilla My knackar på dörren. En person öppnar. När Lilla My får tillträdde till rummet går det undan. Hon springer hejdlöst över och under saker och är vettvillig och snabb. Därefter byter man, så att någon annan får spela Lilla My. Det framgår inte om det förekommer något poängsystem. Leken lekes med fördel inomhus.
Ja, se ungar.
Just för satan. Skulle skriva om hipsters och uppväxt. Väntar med det. Kan till detta addera en dröm jag genomled igår. Det var jag och Göran Stangertz som gick på en variant av improvisationstetarkurs hos Leif Andrée. Allt blev fel. Jag ljög om min vänskap till Göran,, det förekom öl vilket inte föll väl ut och jag kunde sedan inte förklara migför en Irländare bosatt i Halmstad.
Ligger här och ruvar ett tag och återkommer om någon dag med en mer genomtänkt uppdatering..
Host
söndag 21 november 2010
onsdag 10 november 2010
Jag har rest
Gjorde Amsterdam. Irrade på väg från zentraaalen, mot hotellet, och mot bättre vetande, in på en "bakgata" där variationen av svårsexklubbar var direkt svindlande. Inte ens en bakfyllekåt och därvid i trångmål nödgad McGyver skulle, ens medelst gem och fingerborg, finna så många och fiffiga och bizarra lösningar på erotikens gåtor... och med den insikt, parat med doften av våffla, urin och vollmat hö, växte lusten att snabbt checka in på trygga hotellet och där, under ordnade former, smälta mina första intryck av hondjävulen, Amsterdamen.
I väntan på resesällskaparna letade jag efter närbelägna etablissemang för en schysst "väntpilsner". Amsterdam är dock ingen öl-stad. Heineken och Amstel hissar inga gomsegel. Däremot finns en mängd ställen som höll med "kaffe med dop" och "brownies", varvat med en och annan "dröm". För dom som gillar sånt. Vilket jag inte gör. Det är även en bra stad för avancerad fönstershopping (with a twist) för dom som gillar sånt. Vilket jag inte heller gör....samt en eon av Argentinska kötthak vilka drivs av icke-argentinare. Provade därför ett uruguyanskt alternativ. En habil köttupplevelse (avser givetvis restaurangbesöket).
Såå. Amsterdam är under hennatatueringarna, bortom nycirkustyperna och kvasiliberalismen en trevlig stad. Fantastiska kanalgator. En homogen och/men charmig arkitektur. Lagom stor. Murriga bruntonade krypin med våfflor/crepes/omeletter. Relativt vänlig. Den påklistrade, smått ansträngda hedonismen, lurar bara jänkare. Stan känns i själva verket som en varmare och i många avseende snällare variant av Stockholms innerstad. Kvarteren runt museerna är direkt läckra. Haarlem är också trevligt på något nödigt indiemanér. Kaffeshopparnas taskiga och genmanipulerade hötorgsganja glädjer nog egentligen få konnässörer på området. Detta vet givetvis Amsterdambon, som avnjuter skiten framför teven eller med vänner efter middagen(pommes frittarna med sås). Vardagsmys. Vad går tonåriga Amsterdamkids igång på då de redan bor i godisaffärn. Hedgefonder? Näverslöjd? Filatelism?
Väl hemma upptäcker jag att hotellet dubbeldebiterat mig. Järnspikar. Ringer Hotels.com och föklarar att detta är en dålig grej. De ber mig att ringa hotellet eftersom "det var ju mina pengar". Jag sa då inte direkt att kundtjänstoraklet skulle bruna på sig utan ombad denne att istället mecka skiten rätt med hotellet. Han ringde således dem.Bra så. Jag fick info att han/oraklet skulle cleara grejen dagen därpå då hotellets administration hade checkat ut för dagen. Vederbörande skulle därvid återuppta tråden med undertecknad mellan 14-17 dagen därpå. Humorn ligger i den relativt precisa tidsangivelsen eftersom han inte ringde tillbaka. Samtal två ledde till att person två skulle ringa person ett för att sedan ringa mig på "kvällskvisten". Icke da. Vid samtal tre/dag tre initierades person tre (i folkmun solstrålen). Denne tyckte att det var ett dåligt bemötande från hotels.com sida. Jag höll med till en viss del. Person tre visade sig dock lovande då denne ringde hotellet igen. Han ringde faktiskt tillbaka och sa att jag skull fixa utdrag från konto, kopia på kort, kopia på medresenärs konto och dennes kort. Scanna in. Skicka det till honom. Så skulle det förmodligen lösa sig genom dennes handlag. Jag var svensk nog att göra detta. Person tre hörde dock inte av sig något mer. Jag ringde då person fyra dag fyra. Denne kopplar bort mig..med emfas. Jag ringer person fem (lät som om han hade lirat en och annan innebandyturnering. Rmman tyckte att det hela lät typ "skumt" och lovade att leta tag på den lömske person tre. Jag säger vid detta laget att deras strategi för att öka sitt NKI (Nöjd Kund Index) är lite knasigt och säger att jag, efter det att jag slutat skära mig själv, kommer att skicka Sverker Olofsson, Marit Paulsson och Pluto på dom och att det kommer osa medeltid de lux innan envigen är all. Detta argument tar dock inte skruv. Jag ringer dag sex och pratar med kundtjänstpucko sex och vill då tala med dennes chef/platschef/kuntjänst chef eller vem som nu handplockat dessa ess till tjänsten. Little Miss Sunshine förklarar då följande....nej vi har ingen platschef, vi har ingen kundansvarig, alla eventuella klagomål behandlas via mejl. Av vilka då frågade jag då (börjar likna en Slasberättelse det här...sa Gubben..på Stenen)? Av kundtjänst sa hon då. Vilka är kundtjänst då, frågade jag. Det är bland annat jag sa hon. När jag på den sjunde dagen(vilodagen) är på väg att ta sats, att skriva manifest...kollar jag...för säkerhets skull kontot. Pengarna är tillbaka. Hade aldrig dragits. Den tidigare utgiftsposten som borta. Lägga ner och fortsätta mitt liv....eller fullfölja rätt in i kaklet!? Har inte bestämt.
Jag har några måste-gnäll att delge nästa gång. Brottstycken från tunnelbanan. En handlar om en hipster beyond words, beyond borders...det andra om ett samtal mellan två mediestrateger slash förlagstyper. En cliffhanger. Jag lovar. Ska även berätta när jag inte fick lov att vara punkare för mina föräldrar.
God natt.
Er Magnus
I väntan på resesällskaparna letade jag efter närbelägna etablissemang för en schysst "väntpilsner". Amsterdam är dock ingen öl-stad. Heineken och Amstel hissar inga gomsegel. Däremot finns en mängd ställen som höll med "kaffe med dop" och "brownies", varvat med en och annan "dröm". För dom som gillar sånt. Vilket jag inte gör. Det är även en bra stad för avancerad fönstershopping (with a twist) för dom som gillar sånt. Vilket jag inte heller gör....samt en eon av Argentinska kötthak vilka drivs av icke-argentinare. Provade därför ett uruguyanskt alternativ. En habil köttupplevelse (avser givetvis restaurangbesöket).
Såå. Amsterdam är under hennatatueringarna, bortom nycirkustyperna och kvasiliberalismen en trevlig stad. Fantastiska kanalgator. En homogen och/men charmig arkitektur. Lagom stor. Murriga bruntonade krypin med våfflor/crepes/omeletter. Relativt vänlig. Den påklistrade, smått ansträngda hedonismen, lurar bara jänkare. Stan känns i själva verket som en varmare och i många avseende snällare variant av Stockholms innerstad. Kvarteren runt museerna är direkt läckra. Haarlem är också trevligt på något nödigt indiemanér. Kaffeshopparnas taskiga och genmanipulerade hötorgsganja glädjer nog egentligen få konnässörer på området. Detta vet givetvis Amsterdambon, som avnjuter skiten framför teven eller med vänner efter middagen(pommes frittarna med sås). Vardagsmys. Vad går tonåriga Amsterdamkids igång på då de redan bor i godisaffärn. Hedgefonder? Näverslöjd? Filatelism?
Väl hemma upptäcker jag att hotellet dubbeldebiterat mig. Järnspikar. Ringer Hotels.com och föklarar att detta är en dålig grej. De ber mig att ringa hotellet eftersom "det var ju mina pengar". Jag sa då inte direkt att kundtjänstoraklet skulle bruna på sig utan ombad denne att istället mecka skiten rätt med hotellet. Han ringde således dem.Bra så. Jag fick info att han/oraklet skulle cleara grejen dagen därpå då hotellets administration hade checkat ut för dagen. Vederbörande skulle därvid återuppta tråden med undertecknad mellan 14-17 dagen därpå. Humorn ligger i den relativt precisa tidsangivelsen eftersom han inte ringde tillbaka. Samtal två ledde till att person två skulle ringa person ett för att sedan ringa mig på "kvällskvisten". Icke da. Vid samtal tre/dag tre initierades person tre (i folkmun solstrålen). Denne tyckte att det var ett dåligt bemötande från hotels.com sida. Jag höll med till en viss del. Person tre visade sig dock lovande då denne ringde hotellet igen. Han ringde faktiskt tillbaka och sa att jag skull fixa utdrag från konto, kopia på kort, kopia på medresenärs konto och dennes kort. Scanna in. Skicka det till honom. Så skulle det förmodligen lösa sig genom dennes handlag. Jag var svensk nog att göra detta. Person tre hörde dock inte av sig något mer. Jag ringde då person fyra dag fyra. Denne kopplar bort mig..med emfas. Jag ringer person fem (lät som om han hade lirat en och annan innebandyturnering. Rmman tyckte att det hela lät typ "skumt" och lovade att leta tag på den lömske person tre. Jag säger vid detta laget att deras strategi för att öka sitt NKI (Nöjd Kund Index) är lite knasigt och säger att jag, efter det att jag slutat skära mig själv, kommer att skicka Sverker Olofsson, Marit Paulsson och Pluto på dom och att det kommer osa medeltid de lux innan envigen är all. Detta argument tar dock inte skruv. Jag ringer dag sex och pratar med kundtjänstpucko sex och vill då tala med dennes chef/platschef/kuntjänst chef eller vem som nu handplockat dessa ess till tjänsten. Little Miss Sunshine förklarar då följande....nej vi har ingen platschef, vi har ingen kundansvarig, alla eventuella klagomål behandlas via mejl. Av vilka då frågade jag då (börjar likna en Slasberättelse det här...sa Gubben..på Stenen)? Av kundtjänst sa hon då. Vilka är kundtjänst då, frågade jag. Det är bland annat jag sa hon. När jag på den sjunde dagen(vilodagen) är på väg att ta sats, att skriva manifest...kollar jag...för säkerhets skull kontot. Pengarna är tillbaka. Hade aldrig dragits. Den tidigare utgiftsposten som borta. Lägga ner och fortsätta mitt liv....eller fullfölja rätt in i kaklet!? Har inte bestämt.
Jag har några måste-gnäll att delge nästa gång. Brottstycken från tunnelbanan. En handlar om en hipster beyond words, beyond borders...det andra om ett samtal mellan två mediestrateger slash förlagstyper. En cliffhanger. Jag lovar. Ska även berätta när jag inte fick lov att vara punkare för mina föräldrar.
God natt.
Er Magnus
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)