Lars Norén ringde och ville köpa rättigheterna till melodramen om mitt liv. En treaktare som inbegriper den moderna svenska klassikern, skilsmässa med spädis, dess konsekvenser samt sjukdomschocken intagen och medtagen från premiäråret på dagis. Det blir sju svåra år inklämt på sju månader. Jag tänker inte se skiten. Det är bättre att sträcka örat efter tänkta humlor i bersåer, höra pingisbollens knack knack, få komma till och kanske tillaga en gårdskyckling. Men, det går tyvärr inte ty jag missar viktig sjukdomstid. Min nya superkraft är att utan åthävor bli sjuk - så bara- som en torped. Namnge nya åkommor. Kräkas runt hörn. "Magnus vaknade upp utan armar". Ingen vet hur det gick till. Magiskt sjuk Magnus.Vill ni höra alla detaljer om mitt elände och mina krämpor och om stackars Eriks öron? Nej? Nä hä.
Går igenom min presumtiva bland-cd märkt
Mr Zaine dec 2013, januari 2013, februari 2013. En annan pappa som ägnat sig åt host- och flunsbonanza. Det är måndag idag och jag är som vanligt borta från jobbet. Snart kanske jag får foten mitt i röven. Kanske.
Så, nu ska jag tänka positivt igen. Så här. Jag blir frisk ikväll. Erik blir frisk ikväll. Erik går på dagis och lär sig ett nytt ord, typ atombrallis, äter bra och skrattar. Jag hämtar honom efter en effektiv dag på arbetet. Vi sjunger lilla snigel på ICA och handlar det vi behöver och lite till. Vi är fortsatt friska, lydiga och typ spralliga. Mina föräldrar kommer upp och leker med Erik. Jag är fortsatt frisk. Börjar träna. Blir snyggare. Blir kär. Hittar kul projekt. Skriver boken. Reser. Sjunger i kör med Erik. Erik blir svensk mästare i pingis och jag sitter hos en åldrad Skavlan och berättar om det tunga året i mitt liv.
Det var ett tag sedan jag skrev. Nu skrev jag. Lite tramsigt. Lite allvar. Lite lite naket. Och ganska mediokert. Men jag skrev. Och handen är kvar på armen.
Magnus
