Den allra skönaste känslan för soft-rock-feeling

Jag verkar ha ett kontrakt med gud. Att alltid stå till förfogande som blekfet eller dylikt. Har i fyra månader tränat likt en elitmotionär, slängt nycklar till barskåp och ratat sockerskålar. Då belönar kroppen mig med att gå ner ett fuck-you-kilo. Vad i alla svarta kakhål är dealen med det? Jag och mina hakor har därvid utmanat all naturvetenskaplig forskning så som vi lärt känna den i modern tid. Jag säger bara A-P-A, apa!

Jag kunde mitt fysiska unikum till trots mecka ett sockertroll. Mina fingrar är glansiga av dregel. Erik spelade nyss munspel på mitt ringfinger. Sedan lekte vi "tofsvipa". Jag var "major Kwack". Därefter roade vi oss (mig) genom att leka "Trelleborgsdansen" och "Sjökapten". Lekar som tog form i stunden, blev till dadaism i min av nya känslor kidnappade hjärna. Jag är som kreatör av bizarr barnlek lika giftig som en Zlatan på övertid. Det bara flödar från vansinnets källa. Övergivna lekar som t ex "Dr Falco" har Erik växt ifrån.

Min tandborste är svår och futuristisk. Varje hörn har en funktion likt en Schweizisk armékniv (tungskrap alt massage alt ekonomikonsult). Den är en helhetslösning för hela käften och formgiven av Nasa. Men den lyckades inte, trots att jag dansade runt den igår, förvandla mitt glas vatten till en Imperial Lager och chilinötter.

Har ni hört. Lattefnattarna på Söder fortsätter att pinka in sina revir. Skönt inbodda longboarders taggar snart sitt LRS "Lower Ringside represent" mellan korsningen Ringvägen/Östgötagatan till kröken på Renstiernas gata. Rebellbohemssandinister med privata sjukförsäkringar slåss för sin rätt att vara mest söder. Vilka sköna katter. Ni som sålde släktens herrgård för ett krypin på Skånegatan, ni som drömmer om den gamla hemstaden, om grus på garageuppfarter och att få plantera saker vid torp.... att få erkänna att ni föredrar Kent före Pavement.....srping för livet...mot ljuset

Härförleden. I väntan på bussen. På väg mot helig svampmark. Blev jag i kuren uppmärksammad av en kvinna runt 75 och dennes milt åldersstigna moder. Hon tittade på svampkorgen och sa - Vad har du köpt där? - Det är bara min svampkorg, sa jag. - Men du kan ju bli av med den sa hon. Nej, då sa jag till tanten (liknar detta en Slas berättelse?). - Jo, om två personer kommer emot dig så slår de lätt ner dig och tar den och sakerna i den. - Jo, men jag tror att det ska gå bra sa jag och stod på mig. Då yppar tanten - Äsch förresten, lyssna inte på mig, jag är riktigt jävla hög, helt borta. Kvinnans svårt åldersridna moder börjar då att skratta frivolt rökande en cigarett stöttandes av en rullator. Kom hem med sex Karl Johan och några vinriskor.

....Nu går tiden fort. Man hinner inget annat än att dra in deg och lägga livspussel. Till och med värdefull TV-tid har gått förlorad. Ur led är tiden. Leve den!!

Till alla Er som jag inte hör av mig till eller hinner träffa. Stanna kvar. Ni är viktigare än någonsin nu. Jag återkommer om något år eller ett par. Vi hörs!

Major Kwack