Vardagsjämmer

Synar displayen på perrongen som var tredje minut låter meddela att ”SL kör med båda långa och korta tåg”.  Den informationen löper som ett rött metall-sken genom rektangulären. Det enda jag vill veta är varför tåget inte kommer trots tre minutiösa nedräkningar. Därtill aviserades ologiska destinationsbyten. Farsta Strand kan inte flyttas per tåg till Hässelby. Men jag tänker väl fyrkantigt. Jag måste tänka längd, bredd, tyngd, densitet och på den lille julgrisen innan jag börjar fnula på petitesser som tågtider och den eventuella ankomsten. SL kör med både långa och korta tåg minsann.

Det är svartkonst och förvirring när metallproppen i diskhon försvinner. Ty sådana försvinner inte. Kommer jag finna den i frysen med sista tändstickan utbrunnen sugandes på en liten liten fiskpinne? Eller har den flytt åstad den lille jäveln? Har jag kastat den i soppåsen på fyllan? Nej, sa handen som rafsat bland äggskal och bös. Nåväl, en spännade gåta och dråplig histora att dra för egna eller andras barnbarn.

Det är lite segt att vara spiknykter, men man får mycket syltat, stoppat, stuvat och gjort i största allmänhet. Spolar kröken, stånkar korv, typ. Jag riskerar i förlängningen även ofrivillig viktnedgång och att bli draftad som etta till lokalt äppelkindad kristlig församling.

Jag hade skägg. Det tog jag bort. Jag har inga tatueringar. Nu är jag renrakad, nyklippt och har varken hål i bröstvårta, läpp eller öra. Jag känner mig speciell och het. Allt är möjligt utom medverkan i Paradise Hotel eller Idol eller fotboll eller nästan all populärkultur och idrott och publikt deltagande i största allmänhet.

Jag vill komma tillbaka till arbete snart. Det verkar dock var svårt eftersom arbetet är sjukskrivet. 

Jag funderar på att skicka julkort. Men jag tror det är borgerligt. Och att man kan få stryk då.

Tycker Ernst verkar trevlig. Och det tycker ni också innerst inne.

Magnus, Er vän i den lilla juldöden

Att lunka så småningom

Sjukskriven och lite lämnad därhän. Jag ser lite tröttare ut. Mina ögon är matta och lite mätta. Lite filmiskt kantsliten. Glest raggarskägg campar på nariga kinder. Jag skulle nu kunna gå in i rollen som excentriker på heltid. Skaffa ett gäng katter. Läsa Tomas Dylan. Bli en samlare. Men lägenheten är ren och ombonad. Jag har redan julat, monterat bord och bytt däck. Och jag samordnar den barmhärtiga arbetsvården. Det får en inte bli för sjuk för. Men inte är det en klang och jubelföreställning som någon sa.

Jag avser att komma tillbaka i arbete snart. Någon borde väl ha en vacancy for a back scrubber där ute i arbetslinjen. Men jag tänker inte fejsa fronten igen utan vapen, och inte ta kulor för smulor. Framför inte de som tar i ryggen. De bandagen är svårare att lägga om.

Tänker inte skriva bittra spaltmetrar om vad som fattas mig eller vilka som satt- och därefter puttat mig från pottkanten.  Det får den poetiska rättvisan utvisa. Och om jag ska vara lite sanningsenlig så är jag ju en del av mitt eget problem. Jag är inte ett stort jävla leende på jobbet när skiten träffar fläkten. Men elak har jag aldrig varit. Den karman kommer att bita någon annan i arslet. Jag är en snäll medelålders pingiskille.

Jag är i skrivande stunden skitsugen på en svår saison IPA och en len whisky. Men jag kör på Loka och varma mackor. Och Netflix. Gudarna ska veta att det inte är mycket till substitut. Men Erik är frisk. Och jag häckar inte i något flyktingläger vid juletid som så många stackars familjer kommer att göra, i bästa fall. Vi kommer aldrig förstå. Inte ens de som tycker efter manual.

Erik ser förhoppningsvis inte alla nyanser i mina ögon. Det flödar fritt när hans lille dunskalle vilar i mitt knä. Då är jag alla dagars vinnare och jag går upp i ett vi. Det har jag nog aldrig gjort med någon annan. Han har fått en liten leksak som vi öppnar på torsdag. Det blir även korv med makaroner. Vi kanske drar på något museum. Har ni något förslag hur man underhåller en trekommafemåring. Tipsa en pappa. En som hoppade i livbåten då det fanns en liten att vara frisk och glad för.

Syns och hörs

Magnus

En rakt igenom tramsig skrivövning

Det var så länge sedan jag skrev. Det tomma arkets möjligheter att göra skillnad. Möjligheten att bearbeta en svår period och göra den tydlig för mig själv och andra. Att skriva sig starkare. Att kanske skriva för livet. Det tror jag att jag skiter i just nu.

Här följer istället höstens viktigaste film- och boktips.

Höstens Film Noir

Som man ligger får man bädda

Harry låg med handen innanför byxlinningen och slötittade på gamla repriser när hon sa åt honom att ta bort handen. Merrill var modist i det civila. Hettan vibrerade och tiden vibrerade inte. Äntligen ringde det. Det var Energibolaget som hotade med att nixa Merrill. Stiltje. Fan, vi behöver ett nytt fall tänkte Harry. ”Hatt” tänkte Merrill. Sen blev allt beige.

Mycket svår och otillgänglig film för cineasten.

Höstens pysslarfilm

Lekar och grejs

Det lilla barnet stänger locket på kartongen och konstaterar att locket är stängt. Detta upprepas rätt många gånger. En absolut tråkig lek för den lilla familjen. Du vill bara dö men får livslusten tillbaka när du inser att leken kommer att upphöra. Du börjar tänka på Tacos och alkohol istället. Du blir glad. Barnet blir glad för att du blir glad. En film för dig som dör den lilla döden.

Höstens generationsroman

”In between days”

Den gömda bruna häxblandningen intas på cykelväg. Sen cyklar han till diskoteket och står utanför det mycket länge. Ingen kommer att fråga var han köpt sin Ivanhoe tröja. Lars förblir sjukt okysst i ett år till, trots en över genomsnittet fräsig hår-stil. Lars kryssar hem. Död. Död. Död. The Smiths. Geografilektion. Läs mer om hur semi-syntaren Lars växer upp och blir statstjänsteman på Strålskyddsinstitutet och hur han sjukskrivs på grund av fibromyalgi.

Höstens TV-drama

Torrfoder!

Fritt baserad. Tre väldigt fristående avsnitt.

Avsnitt 1 – Roger that!

”Ulla Sallerts Pingvin ” är Rogers debutroman. Den slår inte. Det blir för mycket för Roger. Han får för sig att stjäla alla Webergrillar i Bromma.  Ja, i stort sett alla. Folk blir av med arbeten. Svåra år och umbärande följer. Till slut är det danskar i affären!

Avsnitt 2 – Vakna

Politiskt medvetna personer på och runt Nytorget på Söder utvecklar superkrafter. De kan när som helst och överallt tycka rätt. Ska de hinna tycka rätt och genom detta lösa Ebola, Krig och skit innan allt går åt helvete? En nagelbitare.

Avsnitt 3 ”Åto ur hus”

Det började med påfyllning av dip. Därefter åt de varandra ur huset. Tiden däremellan är ett fartfyllt spektakel och en jublande skrattfest bland chips och ostkrokar. Meg Westergren är utmärkt i rollen som nihilist.

Ursäkta.

Er Magnus